Wednesday, November 18, 2009

Intuition & Sjätte sinne



Jag ska ge er som vill öva upp er intuition och ert sjätte sinne/universiella energi två mycket konkreta och enkla tips.
  1. Varje gång du ska ta ett beslut - litet som stort så har ALLA människor en första känsla. Den kan vara svag, den kan vara stark men lyssna mycket noggrant på den och följ den ALLTID så ska du se att du övar upp din intuition och den kommer således bli starkare och starkare. Den första känslan som kommer är ditt sjätte sinne som försöker ge dig en signal om vad du ska välja men många av oss är alldeles för rationella, förnuftiga och i okontakt med sitt undermedvetena och vare sig lyssnar eller hör den här mycket vägledande signalen. Det är din universiella vägledare som ger dig de rätt svaren, de som är rätt för dig. Men du måste lyssna. När du lär dig lyssna på din intuition, den första känslan i magen - då kommer du fatta mycket bra beslut hädanefter och slipper vela för du har redan fått svaret.

  2. Tips nummer två är att varje gång det ringer i din telefon ska du stanna upp ett par sekunder och riktigt känna efter i magen vem det kan vara. Det här är ett ypperligt sätt att träna upp sin förmåga och mamma har alltid manat mig att göra så för att stärka min intuition. Tillslut kommer du ha 80% rätt för du lär dig att träna upp din undermedvetna förmåga till ditt sjätte sinne.

Lycka till men tänk på att det är övning, övning och övning som ger resultat. Att ha en stark intuition kommer inte gratis - det krävs hårt arbete och att du verkligen lär känna din inre röst och vågar lita på den för att du ska börja märka små mirakel hända och att rätt beslut tas vid rätt tidpunkt. Men när du kommit så längt att du märker att det faktiskt börjar fungera - har du världens bästa guide till hjälp. Nämligen du själv.

11 comments:

  1. Tack för dom orden, dom var menade för mig idag. När den inre rösten är svag kan man behöva bli påmind om att man ändå alltid gör rätt i att följa den... Ha en fin dag!
    /Gina (Acne-stövlarna och Karen Millen-jackan sitter båda som gjutna och är välanvända höstfavoriter. Kram!)

    ReplyDelete
  2. Bra och inspirerande ord, men jag har tänkt lite på det här med magkänsla/intiution. Många gånger kan jag känna att magkänslan är rädsla blandad med lycka, vilken ska man då lyssna på? Man kan längta och önska saker men samtidigt vara rädd för förändringen som de innebär, vilken bit är då intuition och vilken bit är den sekundära känslan?

    ReplyDelete
  3. Det här är bara så intressant. Jag försöker lyssna på min inre röst, min intuition. Flera gånger har den varit väldigt stark och då har jag lärt mig att lyssna på den. Känslan är så stark att jag utan karta hittat hem till i vän i ett annat land i stor stad jag aldrig varit i! Ganska häftigt faktiskt (och min man blev imponerad). Men det är nog nyttigt att träna upp känslan lite mer, det ska jag verkligen göra. Tack för din tips.
    Tillbaka till min historia då. Ska försöka korta ner den.
    Sommaren 2006 blev jag gravid med vårt andra barn. Efter ca 8 veckor fick jag kraftiga blödningar, på sjukhuset sa de att jag skulle förebereda mig för ett missfall. Men, fostret var envist och levde på. I vecka 25 kom det ytterligare blödningar och jag blev inlagd. Men barnet levde och allt var bra. Jag var beräknad till i början på mars, men skulle bli snittad (pga tidigare problem) i februari. En kväll i slutet av januari kom nästa blödning. Jag åkte in och fick stanna kvar över natten. Dagen efter skulle jag få åka hem, de ville bara kolla ett par extra gånger med ultraljud. Från en timma till en annan (jag åt lunch däremellan) så dog vår lilla son i magen (i vecka 36). Det går inte att beskriva hur detta kändes, men det är inte därför jag berättar heller. Vad det handlar om är att under sommaren drömde min man att någons graviditet skulle inte gå bra, någonting, någonstans skulle sluta illa. Jag kände heller aldrig den anknytning till barnet som jag gjort när jag väntade vår dotter ett par år tidigare. Jag fick aldrig känslan av att bona in mig, pyssla till barnet, shoppa kläder, packa väskan, ställa iordning ett rum osv. Det var som att det hela tiden var något inom som sa att jag inte skulle göra något.
    Den andra delen är själva blödningen jag fick. Min teori är som sådan att jag fick den för att jag skulle vara på rätt ställe när han dog. Vad bättre ställe än sjukhuset med duktig personal runt omkring mig?
    Den tredje måste vara anledningen. Jag kan fortfarande inte riktigt förstå varför han dog (det kallas för plötslig spädbarnsdöd när bebisar dör i magen och det inte finns någon anledning till det. Enl obduktionen hade han troligen fått en hjärtinfarkt). Så varför? För att skydda någon, antingen mig eller hans syster, som känner av hans närvaro på många olika sätt (barn är ju så mottagliga). Jag gissar att något kanske skulle ha hänt mig vad operationen, att jag kanske skulle dött om inte han dött istället.
    Det här blev långt, med jag känner så starkt att det finns något mer än bara att han dog rätt och slätt. Och hade inte han dött hade vi inte heller fått vår andra underbara lillebror (som blir 1 nästa vecka). Jag vill/kan ju inte ha den ena utan den andra.
    Vad tror du själv? Något som styr oss?
    Ha en underbar torsdag, vi lever här och nu, på riktigt, det är något jag lärt mig den hårda vägen. Stor kram, Lotta

    ReplyDelete
  4. http://www.youtube.com/watch?v=D1R-jKKp3NA&feature=player_embedded

    ReplyDelete
  5. Tack för tipsen. Ska genast börja öva :D

    ReplyDelete
  6. Stina, har du några bra tips på böcker om denna lära?
    Har läst The Secret flertalet gånger nu och känner att jag nu vill gå vidare.
    Love BD

    ReplyDelete
  7. jag ska borja forsoka lyssna pa min inre rost, gor det alldeles for sallan. HIttade precis din blogg genom rebecca simonsons blogg och jag tycker det ar jatteintressant att hora asikter/upplevelser om intuition och sjatte sinnet.

    Sag langre ner att du planerar att aka till barcelona, jag bor har i barcelona sa hojta till om du vill ha lite resturang/turist-tips!

    ReplyDelete
  8. Gina: Ja alla behöver vi bli påminda om andlighet och spiritualitet. Härligt med grejerna!!! Kram stina

    LaLinda: Bra fråga, rädslan kommer nästan alltid när det är en förädnring på gång men man ska inte mesa på grund av att man känner rädsla. Rädsla är inget farligt utan ett verkktyg för kroppen att vara lite mer medveten i just det ögonblicket då förändring kräver medvetenhet och närvaro. Jag tror att du ska träna på vilken känsla som verkligen är den första du känner, innan alla känslor blir innblandade. Det är din intuition. Men det kräver övning coh ett stort lyssnande undermedvetet. Lycka till.

    Lotta: Åhh, jag sitter här småsjuk på lördagsmorgonene och bara ryser. Jag ser så tydlgt tecknena, jag ser så tydligt den brutala meningen ... life had other plans for him och din familj. Du rä så strak som vågar lite på att det fanns en mening med allt när ödet visar sig vara så svart. På något underligt sätt var han inte menad och du var tvungen att gå igenom allt detta inkllusive din familj och alla runtom för att ni skulle lära er något, bli starkare för det framtidne har att erbjuda. Jag är så ledsen för er/din skulle men känner att din kvinnliga styrka är så vacker, så stark och du kommer kunna hjälpa andra och vara en stor vägvisare för mänskligheten hur mystiskt och abstrakt det än låter. Han har egenligen aldirg lämnat er, han finns ju stänidgt med i tankarna och allt men samtidigt har han gett er det vackraste som finns. De mest upplysta, öödmjuka, häftiga människorna på denna jord - är (dessvärre) de som varit med om stora tragedier och kommit levande och starkare ut ur dem. Jag tackars så för att du berättade och blev mycket taget av din verklighet. Men jag vet att life had other plans for you. Varmaste kram
    Stina

    Fröken isaksson: Any time!

    Broken Diamond: Nej, för jag har faktiskt aldirg läst en bok om just detta, mamma har lärt mig det mesta och resten har liksom kommit till mig då jag upplver detså ofta. Om du har läst The Secret rekommenderar jag dock "God wears lipstick" och "The red string of protection". Lycka till!

    Jennifer:_ Tack för att du uppskattar den, jag var i BC för tre veckor sedan coh ska nu dit igen. Ge mig gärna några härliga restaurangtips trots att ajg har tre goda vänner down there!

    ReplyDelete
  9. Anonym: Tack för det mycket inspirerande talet, jag har lagt upp det som ett eget inlägg! Tack!

    ReplyDelete
  10. I knew you where going to say that! ;-)
    Mitt Sjætte Sinne!

    ReplyDelete
  11. Super bra tips! Tack för dem. Lånade med mig dem till min blogg, skrev givetvis med referens till dig, hoppas okej. Annars får jag väl ta bort det igen...

    ReplyDelete