Saturday, January 9, 2010

Thanks!

Don´t you just love international shipping - especially when it comes as a gift?

7 comments:

  1. Åh, det där ser alldeles underbart ut. Vilket vackert paket! Gissar att innehållet är lika underbart. KRAM Lotta

    ReplyDelete
  2. Har tänkt på en sak.. Du har tidigare nämnt att ditt "red string" ofta går sönder och huruvida det beror på att plasthandskarna du har på jobbet fastnar i det och att det därför rivs sönder fort, eller om det är så att du sjäv sänder ut för mkt negativitet och därför får mkt negativitet tillbaka. Det sistanämnda tror jag inte är gällande men något som istället slagit mig är det som står i "The Red Sting Book". "Keep your head low (...) Don't speak to freely about your successes, because in doing so you make yourself a target for others". Det är ju uppenbart att du är framgångsrik i ditt liv och att du har det gott ställt. Du handlar fina märkesvaror och reser mycket. Avundsjuka finns det mkt av i vårat lilla landet lagom och möjligen kan det vara så att många blir väldigt avundsjuk på din framgång att det faktum att du har råd att handla så pas dyra märkesvaror titt som tätt.

    Personligen vill jag verkligen inte att du ska skriva om sådant, älskar att läsa om det! Ingen avundsjuka eller negativa tankar från mitt håll!

    En tanke bara, oavsett om det är därför ditt Red String går sönder eller inte.

    Kram/ Mary

    ReplyDelete
  3. Mary: Hej kära du, visst är det så! Helt klart. Jag försöker att nämna min karriär så lite som möjligt trots att jag klättrat som bara den och inte längre bara är sjuksköterska med mottagning utan faktiskt också marknadsansvarig i Sverige.
    Då jag valt att inte vara så personlig i bloggen som jag var under mina första bloggår har det blivit lite mer fokus på saker och ting. Men annars måste jag lägga ner bloggen, för jag tänker inte skirva om mitt liv och riktigt vad som händer där för det känns inte bra. Jag vill vara så anonym det bara går. Det har resulterat i fokus på ytliga ting, foton och lite själslig inspiration.
    Jag tror såhär, jag har alltid drabbats hårt av avundsjuka under hela mitt liv och det spelar inte så stor roll vad jag gör. Det finns säkert ngt jag ska lära mig och ju mer avundsjuka jag få från människor desto mer tacksam är jag över livet på ngt märkligt sätt.
    Ja, jag vet inte. Du har säkert rätt. Men jag sporras av sådant och vill bara bli godare och godare när jag tänker på det du skriver. Jag märker dock att jag blivit bra mkt tuffare och sätter ner foten ganska ofta. Snällhet får inte utnyttjas.

    Jag har också bytt tjocklek på bandet och nu håller de ungefär fem månader och det måste ju anses bra, det är ju trots allt ylle som får utstå mkt påfrestningar ...ha, ha. Tack för dina ord.

    Jag antar att du menade att "du vill läsa om sådant, inte att du INTE vill läsa om sådant" eller?

    Varm kram
    Stina

    Ps (Hur går det med din relations-Tikune?) ds

    ReplyDelete
  4. Hej igen Stina!

    Jisses, vad fel det kan bli ibland när man inte kollar en gång extra vad man skriver.. GIVETVIS menar jag att jag VILL att du fortsätter skriver om sådant! Måste dock säga att jag saknar dina lite mer personliga inlägg, men har också full förståelse för att du inte längre känner dig "bekväm" med att skriva om sådant..

    Förstår precis när du skriver att "du drabbats hårt av avundsjuka hela ditt liv". Kan jag också skriva under på, även om det kanske är av andra anledningar än för dig. Ser man på ytan väldigt kvinnlig ut, men har en något manligt sätt där man tar mkt plats, har mkt åsikter och är driven tas det inte alltid emot väl av andra kvinnor (varför är så många kvinnor sådana??!!). Genuint bra kvinnliga vänner (som inte pratar skit eller kör med backstabbing) är dessutom svårt att finna har jag märkt ju äldre jag blir.

    Min relations-tikune *puh* den ständiga diskussionen mellan mig och mina vänner (både de som titulerar sig kabbalister och de som inte gör det). Det är tufft, det är det verkligen och det kommer förmodligen alltid vara tufft för mig. Jag är något av en kicksökare som älskar passion och spänning, både generellt i livet och definitivt vad gäller relationer/kärlek. Men jag jobbar på det. Förstår att det med stor sanolikhet kommer vara så i alla relationer. Jobbar nu istället på att söka kickar, lyxa till min vardag, hitta spänning mm. på andra sätt. Försöker också vara ifrån honom och träffa/resa med mina vänner för att när vi ses känna en större uppskattning för den tid vi faktiskt har tillsammans. Parallellt arbetar vi med att hitta på mera saker tillsammans när vi umgås. Inte bara kvanititet utan kvalitet, om du förstår vad jag menar. Mera resor, mera lyxiga restaurangbesök, mera frukost på sängen och annat som man har en tendens att glömma bort efter några år i samma relation. (Nu blev jag personlig men vad sjutton, du ger så mkt av dig själv i din blogg så det är väl inte mer än rätt att vi läsare ger lite av oss själva också)

    Hoppas det går bra för dig.. Älskar när du skriver om Kabbalah och hoppas faktiskt att du startar ett center i Stockholm..det behövs.jag skulle vara en av de första att besöka det!

    Kram igen/Mary

    ReplyDelete
  5. Mary: Jag vet sååååååå vad du menar när du beskriver om relationstikunen. I´m the exactly same way. På ett sätt funderar jag ibland på hur man ska kunna ha en relation när man är som jag (och du kanske också, kvinnlig men väldigt manlig). Min man har mer behov av att prata när vi kommer hemf r jobbet än jag, jag vill inte diskutera utan håller de flesta konversationer inom mig i mitt eget huvud. Behöver inte så mycket hjälp om du förtsår utan vet hur jag ska tackla det mesta etc. Detta gör givetvis mig FÖR stark. På många sätt behövs inte en man i mitt liv förutom när det gäller sådant som man alltid behöver (kärlek, bekräftelse, mysighet, trygghet, sex, gemenskap, barn etc). Det här är ju porblematiken när man som kvinna skapar sig ett eget liv med egna vänner, egna resor, egnen karriär etc, jag tror dte är livsfarligt för den nödvändiga balansen mellan könen kvinna och man hamnar helt galet ur spel och då blir rollerna otydliga och detta skapar sår. Men hur fabian ska man göra? Många gånger känner jag att jag medvetet försäker vara lite "svagare" och lite "mjukare/tjejigare" i vår relation bara för att det blir bättre då men inom mig känner jag att stina vad håller du på men. Ha, ha ... mkt märkligt.

    Det här du beskriver med vänrelationer är alltid lite knepig,avundjsuka som du vet är det grövsta av negativa krafter som florerar i världen och bland vänner är den ibland oundviklig. NÄr sådant händer försöker jag bara vara "större" och inse att det säkerligen finns skäl till varför de gör så, som med allt annat . De har helt enkelt inte kommit lika långt".

    Vad ska vi göra kära du?
    Kram
    stina

    ReplyDelete
  6. Ja vad ska vi göra Stina?!

    Jag har också märkt att jag ändrar mig för att bättre passa in i "mallen" och inte skapa sår mellan mig och andra människor. Jag är en problemlösare i grund och botten och gillar inte att älta saker om och om igen utan att försöka göra något åt det. Givetvis måste man få älta ibland också..ibland är det sådant som gör att själen läker efter exempelvis ett uppbrott i en relation. Men tyvärr så gör min manliga "problemlösarpersonlighet" att jag är för rak mot andra människor. Jag ser gärna att man löser det man mår dåligt av, eller gör upp en plan för att nå dit man vill osv. Jag är definitivt för rak och säger rakt ut vad jag tycker. Jag lindar inte in saker på det där typiskt kvinnliga sättet för att sedan prata om det bakom ryggen på den människan. Men, när man är för rak, för dominant, tar för mkt plats så tas det inte alltid emot så bra, då det inte passar mina fysiska attribut. Som kvinna uppfattas man som hård, galet dominant och kaxig för att man beter sig mera som en man. Tragiskt, men än dock ett faktum.

    Vad gäller vänskap så försöker jag umgås med tjejer/kvinnor som är raka och tydliga, som inte är lika avundsjuka och osäkra på sig själva mm. Som om, de har något "problem med mig" tar det med mig och inte pratar OM mig. Då föreligger det mycket mindre risk att jag får uppleva de där skitsnacken, sveken och backstabbingen igen. Men riktig, livslång vänskap mellan kvinnor, är svårt att finna har jag märkt efter 31 år i livet.

    Något jag dock inte förstår är varför kvinnor inte ser mer framgångsrika kvinnor som en sporre, som motivation, att ta del av deras kunskap, deras tips och driv. Att istället bli avundsjuk och tänka elaka tankar…. Något som kan göra sig gällande både vad gäller arbete men också vad gäller utseende. Har hon sådär sjukt avundsvärd mage, fråga henne hur hon fått den då? Kanske är det inte bara gener som ligger bakom! Tänkt inte negativa tankar utan visa uppskattning och kärlek till din medsyster och ta till dig av hennes framgångsrika recept! Hur fick du det där jobbet? Några tips för mitt CV osv. Där tycker jag du förmedlat flera bra tankar vad gäller avundsjuka/kvinnlighet/kabbalah i inlägg i din blogg. Det är definitivt ett bra medium att iaf starta en tanke hos många kvinnor som läser din blogg! Tror kvinnor generellt behöver läsa och lära sig, mera om sådant!

    I relationer med en man är det svårt ibland, där är det svårt mkt för att jag söker den där spänningen. Där känner jag ibland att jag står helt svarslös och mest får irriterade och frågande reaktioner. Många kvinnor vill inte, eller kan inte, förstå vad jag menar märker jag. ”Vet du hur många kvinnor som söker hela livet efter det du har?” Jo,jag vet det…men det betyder inte att man bara förlorar den del av sig själv som söker efter spänning, passion, kickar.. Tror det delvis är den delen av mig som gör att jag är så pass driven av mig i andra delar av livet, som jag faktiskt är..och den delen vill jag inte välja bort ens om jag kunde! Personligen försöker jag söka efter den där spänningen i livet i övrigt, för att på så sätt uppskatta den trygghet som en långvarig relation faktiskt ger, vilket är något som har sin charm det också. Man får påminna sig själv om att vissa delar av ens personlighet för med sig bra saker, men ibland också dåliga saker och det är sådant man är här på jorden för att arbete med.. Öppna upp för ljuset helt enkelt..

    Men det är ju det jag säger Stina, det behövs ett Kabbalahcenter i Stockholm. I know I need it! Bookstore, Red String, Föreläsningar, Diskussionsseminarium med mera. Något jag hade velat diskutera med Kabbalistiska medsystrar är det som du frågar dig själv? ”Vad håller du på med Stina?”. Ja, vad håller man på med, när man försöker jobba på sin tikune, men känner att man ändrar den man är väldigt mycket. Det är en svår balans känner jag ibland…

    Vet att du skulle vara den perfekta personen att starta upp detta i Sverige/Stockholm...

    Kramar /Mary

    ReplyDelete
  7. Wow ni borde skriva en bok!

    ReplyDelete