Monday, February 8, 2010

Friends

Gårdagseftermiddagen spenderades i de fridfullt eleganta lokalerna på Diplomat där planen var en Afternoon Tea men blev en Club Sandwich med efterrätt i ett av mina favoritsällskap, ungdomsbästisen Cissi. Och när jag kom hem och skulle somna låg jag och tänkte på helgens mycket givande människor - alla mänskliga möten. Jag låg i någon form av insomnia och översköljdes av tacksamhet över mina fina vänner. Människor i mitt liv är i största allmänhet så fina och ärliga - kanske kan det bero på att jag med åren raderat de som visat sig inte hålla måttet. Med åldern har jag blivit lite mer kräsen och inser vikten av kvalitet framför kvantitet, men också att man kan ha olika vänner i olika samanhang.
Det är en av livets största gåvor att få ha nära gamla vänner, nytillkomna godingar och fina bekanta som cirkulerar runtom en och gör livet varmare och mer händelserikt. Jag minns att jag låg i sängen och log medan jag nästan fick en ansamling av fjärilar i magen när jag förmodligen sjönk ner i nattens vila.

4 comments:

  1. Mmm...låter som du är lyckligt lottad! Det är inte alla förunnat att omges av en sådan underbar, varm och kärleksfull skara med vänner! Visst är det underbart när livet ger en de där insiktsfulla ögonblicket, när man ser allt så ljust och klart, och inga mörka tunga tankar eller tråkiga händelser skymmer det vackra! Jag vårdar alla de stunderna i mitt liv som ömtåliga ljuvliga kristaller som ger mig energi att fortsätta tänka positivt och sända ut kärlek till mina medmänniskor när livet inte känns lika lätt och självklart (för de stunderna kommer ju även ibland). LÅter som du haft en underbar helg!
    Hoppas du får en lika underbar start på den nya veckan!

    Kram / Mary

    ReplyDelete
  2. hejsan stina, jag undrar vad du jobbar med?

    ReplyDelete
  3. Mary: I know, kämpade med det här i stora portioner för några år sedan då två av mina närmsta vänner blev "bästisar" och avslutade vänskapen med mig. Det året kände jag mig så ensam och sorgsen, framfrallt då jag inte fick någon förklaring till vad jag hade gjort för att få uppleva denna vidriga upplevelse efter så många år av trogen vänskap. Nu i efterhand vet jag att mycket berodde på dem själva och för att det gick otroligt bra för mig i mitt eget liv. Missundamshet och avundsjuka samt att jag inte prioriterade dem tillräckligt (har jag fått reda på i efterhand). Åren efter har varit tuffa men som med alltid öpnade sig så ett fönster i denna livshändelse på så vis att jag var tvungen att finna nya vänner och de jag ahde kvar blev ännu mer kära.
    Du och jag har" skrivtalat" om detta tidigare och jag vet att det är svårt när man är lite manlig till sättet och gillar raka puckar men du som jag vet också att allt vi går igenom går vi just igenom för att få upplevelsen på vägen, utvecklas och lära oss något som ska gagna oss sedan. För mig har det givit så mycket men jag kan säga att den ena umgås jag nästan inte med idag trist nog och den andra är nära men det blir aldirg som tidigare. Jag vågar inte helt lita på dem. Tyvärr.

    Louvisa: Jag har en mottagning på Ellipseklinikken där jag arbetar som estetisk sjuksköterska med specialicering på ansiktskontureringar. Dessutom är jag marknadsansvarig i Stockholm.

    ReplyDelete
  4. Det känns så otroligt befriande att höra att precis det som hände mig också hänt dig, du som verkar så oerhört givande och kärleksfull. Precis som du kände jag att "varför hände allt mig", hur ont ska det göra, hur mkt ska man vara med om som människa och varför, varför, utsätts jag för det här när allt jag gör att ge dessa människor hela mitt hjärta. Men idag förstår jag, idag kan jag hantera det, och anledningen var dessutom snarlik ditt fall. Tack för att du delar av dig så mkt av dig själv, det ger mig verkligen styrka!

    ReplyDelete