Saturday, February 13, 2010

Old times

(me and Tiger 2009)

Jag har fått känningar och små invändningar om att några av er saknar att jag är mer personlig i min blogg och att jag skriver mer om mitt liv, äktenskap och dylikt. När jag efter sommaren tog beslutet att skriva mindre personligt och fokusera mer på vackra fotografier, inspiration och små glimtar av mitt liv - var detta givetvis ett mycket medvetet val. Jag skrev min gamla blogg i nästan tre år med stora delar av utelämnande material där man bland annat fick ta del av vår längtan efter barn med alla hormoner och IVF - försök. Jag skrev också om bra dagar och lite sämre dagar, om strävan efter utveckling och livet i övrigt. Men jag har många patienter som läser min blogg och därutöver är det ofta främmande människor kommer fram till mig när jag går ut och tackar för en bra blogg eller bara belyser att de läser den. Även i min karriär passar det sig inte att skriva om exakt hur jag mår eller exakt känslomässig temperatur för dagen då jag sitter i många förhandlingar och måste vara professionell i mitt bemötande och det skulle kännas mycket olustigt om jag då precis delat med mig av hela mitt liv på morgonen för hela världen att läsa. Nej. För mig fungerar inte det längre. Jag har alldeles för stort behov an anonymitet och integritet.

Fokus har således blivit på ganska ytliga ting (men vackra) i kombination med inspiration som kan hjälpa dig som läsare att få ett bättre perspektiv på livet och därutöver bli mer medveten om varje enskild människas ansvar över sitt eget öde. Jag försöker ge er sådant som jag själv använder och som ger mig styrka och fokus på rätt saker i vår färdväg mot målet av utveckling. Jag vill också förmedla en styrka i valet att våga tycka om sig själv, sin kropp och sin rätt till att vara den man är och våga tro på sig själv. Det är min yttersta vilja och önskan med den här bloggen, att ge er styrka till att våga leva, ta tag i livet och försöka se livet på ett lite annorlunda sätt för att på så vis få exakt det du vill ha ut av just ditt liv. Därutöver hoppas jag bidra med lite fina bilder, vackra foton och en stor dos kvinnlighet.

Jag hoppas att det duger.


16 comments:

  1. vaaa tråkigt

    men skrivvvvv om massa roliga behandlingar m,m:)
    förre efter bilder tex jätte kul

    ReplyDelete
  2. Sanna: Hej, nej det gör jag inte då detta är min privata blogg. Vill du läsa om behandlingar eller ställa frågor kan du gå hit där jag kontinuerligt skriver reportage med bilder.
    www.improveme.se/skonhetsradet/stina.auer/kronikor/

    Ha en fin dag
    stina

    ReplyDelete
  3. Jag tycker du gör helt rätt. Jag har själv varit patient hos dig och när jag träffade dig för konsultation kändes det precis som jag kände dig...lustigt men sant. Jag var hos dig under den tiden ni gjorde IVF, jag stod då i valet och kvalet om jag skulle säga några värmanade ord, lycka till, det kommer lösa sig osv. Men sedan slog det mig. Herregud, detta är en kvinna som du inte känner och som du enbart har tagit del av hennes skrivande ord, klart hon inte vill att folk ska komma fram och klappa henne på huvudet. Hon kanske inte alls gillar det, hon kanske t.o.m blir ledsen. Nåja jag tror det är viktigt att hålla isär vissa saker, precis som du nu har valt att göra och speciellt när man har ett yrke som du. Lycka till och för övrigt tycker jag din blogg är helt fantastisk. / Cecilia

    ReplyDelete
  4. Stina det duger alldeles utmärkt! Jag förstår precis, fortsätt på det spåret som är mest bekvämt för dig!

    Kram från Erika :)

    ReplyDelete
  5. Vad fint skrivet och jag förstår precis hur du känner det. Och du ska ju blogga för din skull och om det som känns bra för dig. Kram linda

    ReplyDelete
  6. Jag började läsa din blogg i höst och jag har alltid gillat att du har lite integritet, du har gjort din blogg unik på det sätt att den är väldigt intressant att läsa utan att du fläker ut hela ditt liv eller spär på med lögner som vissa andra..

    ReplyDelete
  7. Jättefint skrivet. Jag förstår precis. Jag tror att anledningen till att jag kan vara så öppen som jag är i min blogg âr att jag bor utomlands. Då är man anonym på ett annat sätt.
    I alla fall uppskattar jag dina väldigt vackra bilder, och vill bara säga att du lyckas inspirera!
    By the way, jag hittade hit via Ingela, och tittar in titt som tätt!

    ReplyDelete
  8. Hejsan, har följt dig i några månader nu och även kommenterat några gånger här på bloggen. Jag tycker du har hittat helt rätt balansgång här på bloggen (har ej läst din förra blogg eller på improveme). Du skriver just inspirerande och träffsäkert om känslor och livets storhet. Jag har mycket stor behållning av dina texter och tankar.

    Gillar det faktum att du jobbar/jobbat hårt med ditt inre, för det är faktiskt hårt jobb som man måste bejaka varje dag för att på så sätt utvecklas enligt mig. Att träna kroppen är en sak att träna sitt tänkande/psyke/mentala är en annan-de utesluter inte varandra- men det är så mkt mer jobb att träna det mentala och där ger din blogg mig inspiration.

    Dina bilder är också de fantstiska och fångar en bra känsla.

    Oj, det här blev långt, Ha en härlig lördag,
    Sara W

    ReplyDelete
  9. Jag ar en relativt ny lasare sa jag har saledes alltsa inte last din gamla blogg, men tycker att det du gor har ar valdigt bra.
    Inspirerande!
    Vackra bilder!
    Keep going!

    ReplyDelete
  10. Förstår precis hur du tänker! Det är svårt att vara öppen med "måtta" i dagens samhälle, med bloggar och facebook, men du har landat din blogg bra nu ändå. Den är jätteinspirerande och så vacker, precis som du! ;)

    ReplyDelete
  11. Älskar din blogg. Även fast jag är kille :)

    ReplyDelete
  12. Jag älskade din förra blogg och trodde att den "nya" inte skulle vara lika beroendeframkallande MEN jag äslkar din nya blogg precis lika mycket!!! Tycker du har gjort helt rätt som är lite mer privat med ditt liv. Är nog lätt att man ibland inte riktigt förstår HUR många som bloggen kanske når ut till. Förstår att det rent av måste varit obehagligt att träffa människor som tror dom känner dig.

    Älskar dina vackra bilder och kloka ord!!! Man får sig en takeställare till mycket av det du skriver!

    Tack för kortet!!!

    Stor kram Linda

    ReplyDelete
  13. Är inne i en lustig period med uppbrott från min kärlek och nystart med jobb, flytt och, ja, med det mesta. Är lite vilsen, som jag antar att man är runt 24 års åldern. Har ju inte upplevt något annat.. Minns ett inlägg du skrev om att allt blir så mkt bättre med tiden, med åldern. Att man lär sig ta saker med ro, lär känna sig själv, finner en annan sorts stabilitet. Jag tänker på dina ord ofta. Tack! Camilla

    ReplyDelete
  14. Stina, du gör alldeles rätt. Jag läste inte din blogg när du var mer personlig, så därför "känner" jag inte dig. Jag tycker din blogg är vacker och du verkar ha en vacker personlighet!

    ReplyDelete
  15. Stina,

    Laser allt du skriver med mycket stor behallning. Nivan du har pa bloggen ar alldeles utmarkt. Nar jag laser en blogg vill jag kanna mig inspirerad att se det vackra omkring mig, att tanka positivt, fa mig att le och vara glad. Jag behover ingen inspiration fran nagon annan att kanna mig nere, det klarar jag alldeles utmarkt pa egen hand ;) Som nagon skrev ovan, det kanns som jag kanner dig. Skulle jag se dig pa gatan skulle jag nog titta lange och fundera over var jag mott dig tidigare och sedan komma pa att det har jag ju inte.

    Du ar for mig en mycket klok och vacker kvinna som givit mig mycket i form av ord och bilder.

    Kram Christina

    ReplyDelete
  16. Cecilia: Jag hade inte blivit förnärmad alls utan förstått din fina tanke. Jag ahde nog kännt detsamma i din situation. Men jag har varit med om precis den sitationen flera gånger och jag kände att det inte kändes okej. Inte för att ajg tog illa vid mig, inte alls, jag förstod att alla ville ge mig en tankekram men jag beslöt mig för att inte vara så personlig av anledningar som sådana. Men hade du gjort det hade jag säkert blivit mycket glad. Tack för att du delade din fina vilja!

    Camilla: Jag lovar kära du! Det ÄRRRRR så! Promise! Fortsätt bara att sträva efter balans, utveckling och att följa ditt hjärta och din inre röst.

    Alla: Vad bra, tack för era ord, då fortsätter jag. Ha en fin dag och sluta aldrig utvecklas som människor! Varm kram stina

    ReplyDelete