Wednesday, March 3, 2010

Family

Skitmigränen var dessvärre värre än någonsin på morgonen men efter några starka anfallstabletter, ett par Treo Compis och en stark kopp kaffe orkade jag så med den förbeställda lunchen med mamma, trots att vi behövde flytta fram den några timmar. Så efter en lugn taxifärd till Grand avlöpte en mysig och kärleksfull, lugn lunch på eftermiddagen med mättande hängmörad ryggbiff och potatis. Pappa tog också chansen att smita förbi och kolla hur det var med mig. Det är tur att jag har så många förstående och goa människor omkring mig i tider av värk och elände. Men nu när tabletterna smitit ut ur kroppen börjar jag få tillbaka värken. En lugn kväll står på schemat med andra ord.

3 comments:

  1. Vacker din mamma är!

    ReplyDelete
  2. Anonym: jag vet!!! superfin!

    Att ha det gott: Ha, ha ... nej det är nog inte hennes grej riktigt. Men rolig tanke!

    ReplyDelete