Sunday, August 22, 2010

From Favignana with love

Efter att ha spenderat en vecka i den underbara ö-världen runt Sicilien (de mytomstpunna Aegadian islands)
- är det helt klart med vemod jag sätter min brunbrända kropp i denna 14 gradiga stad igen. Mitt väsen är
skapat för sydländsk passion, mat, klimat och livsanda. Det är bara så. Comprendo?

(bikini: Dolce & Gabbana)

8 comments:

  1. Hej Stina! Välkommen hem! :)

    Åh vad jag känner igen mig i din beskrivning, vill aldrig komma tillbaka från mina resor till Asien. Ångest bara att tänka tanken. Sverige är ett fantastiskt land på många sätt men passar inte min personlighet, temperament och livsstil :)

    Ha det bäst! Kram/Nicky

    ReplyDelete
  2. Favignana är en underbar ö! Jag mötte våren där med bästa vännen i år. Mer Italien till oss här i Stockholm.
    http://storstadstockholms.blogspot.com/2010/05/favignana.html

    ReplyDelete
  3. Nicky: Jag vet din bejakning till Asien. Förstår att du känner igen dig. Vad ska vi göra? Flytta? Kram stina

    Sandra: Härligt!

    ReplyDelete
  4. Jag förstår precis vad du menar, landande för en stund sedan i (kalla?!) Köpenhamn efter fem härliga dagar i Florens. Det känns som att jag äntligen hittat ett land som känns mer hemma än Sverige.

    Du är så inspirerande och har en underbar blogg, Stina. Tack för att du är den du är!

    Kram,
    Caroline

    ReplyDelete
  5. Förstår precis hur du känner dig. Vänner, familj och jobb finns i Stockholm..Men min själ finns, iaf delvis, i de sydligare breddgraderna runt medelhavet. Där känner jag mig hel, kvinnlig och som mest spirituell. Har du läst "eat, pray, love". En sann historia om en kvinna som lämnade allt för att finna sig själv. Där är hon bland annat i Italien, lär sig italienska på ett väldigt "hands on" sätt, och njuter av maten och kärleken.. kan varmt rekommenderas.

    Kram Mary

    ReplyDelete
  6. Mary: Självklart har jag läst den. Och äslkar den. Och inväntar filmen. Huset som Julia Roberts bor i i Indonesien är en väninnas väns hus på Bali. Coolt va?

    Det är precis så. Men vad ska man göra Mary? Lämna allt för att få ultimata känslostämningen och uppleva allt dagligen som vi älskar, eller se det som små själsliga resor vi gör här och där och nöja oss med livet här i Sverige?

    Kram stina

    ReplyDelete
  7. I längden blir det nog det sistnämnda, iaf för min del. Möjligen skulle jag inte uppskatta alla de där själsliga godbitarna då och då om de plötsligen blev min vardag. För allt blir ju vardag tillslut. Dessutomn fyller man ju upp själen med härliga minnen, kärlek, solmogna smaker, skratt, sol och vänskap som gör att iaf jag orkar med vintermånaderna vi har här i Sverige. Men visst skulle jag vilja åka iväg iblad, speciellt eftersom sverige är så "lagom" på många sätt. Bara dra och aldrig komma tillbaka. Drömmen vore att ha ett jobb som tillät mig att spendera halva året, vintermånaderna, på sydligare breddgrader och sommarmånaderna i Sverige men..det ser inte så ljus ut på den fronten ;)

    Wow, jaaa...sjukt häftigt! Inväntar filmen..men Julia Roberts i huvudtrollen kan jag inte annat än förvänta mig att filmen är lika ljuvlig som boken!! Väldigt nyfiken på att se huset i Indonesien bara för det! :P

    ReplyDelete
  8. Caroline: Underbart! Florens, hur var det? Är väldigt nyfiken då jag ska resa med hela familjen snart och Florens har ingen av oss varit i. Hur upplevde du det?

    ReplyDelete