Monday, August 15, 2011

So in love

I am just so amazingly in love with my man and feel I would like to share that wonderful feeling with the world. I truly love the passion we have for one another, how fun things are when he is around and how every little boring everyday task becomes cosy and special with him close. It is truly a gift to find someone that you can grow together with, that wants to develop and learn in the relationship. (And that you just long to kiss whenever he is not around and that just blow you away when the kisses comes for real).
For all of you out there that are looking for love or just doesn't have whatever you are seeking for - never go for less, always trust your heart and do not be afraid to close one door to be able to experience what an open window can bring. In love you have to be brave, that's just how it works.

Thank you for being in my life BL and thank you for sharing the miracle of our son with me. Can't wait to have you back home again! /yours LOML

16 comments:

  1. underbar kärleksförklaring till din man stina!

    nu en ytlig fraga, vad är det för modell pa din burberry kappa? du har väl ett par om jag inte har misstagit mig, är det samma modell pa alla, eller kör du olika? har lust att skaffa mig en höst/var trench, men är osäker pa modellen.

    tack vänliga för svar!

    R

    ReplyDelete
  2. R: Oj ... jag har åtta olika från både Burberry och deras dyrare linje Burberry Prorsum. Vilken menar du? Det är många olika men deras klassiska vårtrench har jag i både svart och beige, samma sak med vinterversionen av den som är fodrad och quiltad i tyget, den har jag också i både svart och beige.
    Kolla igenom "Walking in the City" eller "Clothes that makes me spinn" och ge mig ett datum på vilken kappa du menar så kanske jag kan hjälpa dig./stina

    ReplyDelete
  3. Har gatt genom inläggen nu, och maste säga; du är ju bara för vacker, och vilket sätt att kombinera kläder pa, far mig att avundas din stil!!!

    sa nu till trenchen ;-)
    jag letar efter den klassiska vartrenchen, tex pa inlägget med namnet "Happy easter" den mörka har jag inte hittat pa bild, är det samma modell?

    Tack!

    R

    ReplyDelete
  4. Vilken Kärleksförklaring !!!!
    Det fullkomligt lyser om dig vännen, finns det ngt bättre än riktig kärlek och det unika att få ett barn tillsammans med den man känner så för.
    Kärlek är med dig och din fina familj och det är du så värd
    KRAM

    ReplyDelete
  5. vilken underbar text jag fick en tår i ögat. kärleken är underbar & din blogg med. kram!

    ReplyDelete
  6. Vackert! Jag hoppas det varar hela livet ut.

    Hur ska man se sin man, kärleken då? Hur ska man lägga märke till honom och vart ska man söka? Oftast hittar jag inte det jag letar efter men när jag minst anar det får jag en del utav det- men aldrig hela. Man söker inte utan går bara vidare. Ibland känns dörren bara stängd även ifall jag trivs väldigt bra med mig själv och jobbar med mig själv. När det väl är aktuellt ser jag fram emot det. =)

    ReplyDelete
  7. Vad underbart Stina :-) märks att du är superlycklig! Kram

    ReplyDelete
  8. Great advice. Thank you for sharing this beautiful journey worth us, Stina.

    ReplyDelete
  9. Hej Stina,
    Jag alskar din blogg! kikar in dagligen har o tycker det ar sa kul att man har fatt folja med dig pa din "resa" som har pa bloggen kan verka valdigt avskalad och " non emotional" men jag kan bara tanka mig alla somnlosa natter och grubblande over att lamna ett langvarigt forhallande o vaga testa vingarna igen. Kort och gott: du ger mig hopp! Jag ar i ett forhallande ( min forsta kille) som jag inte kanner lika starkt for langre, vi dras at olika hall helt enkelt och langt in i mitt hjarta kanner jag att det ar slut, men jag kan bara inte avsluta det. Han ar min basta van o jag alskar han sa mycket fortfarande men jag har insett att vi ar alldeles for olika. Kanns som att just nu har varan relation fastnat i ett vakuum (for min del) men jag vagar bara inte avsluta det..fatta inte varfor eftersom jag har alltid fatt hora att jag ar sa klok o stark men jag kanner mig inte sa.
    ojj blev lite langt-- summa kardemumma ar att det kanns otroligt starkande att du dela med dig av din resa vilket iaf har gett mig stunder av hopp om att det ordnar sig oftast i slutandan o vaga lita pa sin instinkt.

    Jag onskar dig all lycka! Kram

    ReplyDelete
  10. Fin text. Får mig att fundera. Hur gör man om man älskar att vara med sina barn då, vars pappa inte känns som den stora kärleken i ens liv... ? En separation och sökande efter ny man skulle innebära delad vårdnad och därmed att man får se sina underbara, älskade barn bara halva tiden mot förut... Hur skulle du ha gjort? Sökt sann kärlek och offrat halva tiden med dina barn, eller stannat kvar med dina barn och offrat kärleken med någon du ännu inte mött? .... Svåra frågor eller hur?
    Lina

    ReplyDelete
  11. Funderar i samma banor som Lina. Säg att du lyckats bli gravid med din ex-man. Tror du ändå att ni gått skilda vägar? Då hade ni fått ert barn men du skrev nånstans att du brukade önska dig någon som var mer kärleksfull osv. Du behöver absolut inte svara och jag hoppas du inte tar illa upp. Det är bara intressant att spekulera i relationer och livet. Grattis till er fina son!
    Hanna

    ReplyDelete
  12. Anonym: Jadu, vart finner man sin kärlek? Jag tror det inte handlar så mycket om vart någonstans, utan snarare handlar det om vart du är personligen i ditt liv när du ska möta honom. Är du öppen för nya människor, är du tillfreds med dig själv, ger du innan du själv förväntar dig att få?
    Jag har träffat båda mina kärlekar ute konstigt nog. Min exman flirtade upp mig på Cafe Opera och M också i en bar fast utomlands. Så det där med att man inte kna träffa någon ute tror jag inte ett dugg på, du måste bara vara betydligt mer kräsen och också vara varsam med vad du själv sänder ut.

    lala: Att lamna min man efter 11ar tillsammans ar det absolut svaraste jag gjort och an idag svider det i hjartat nar jag tanker pa att vi skilt oss och gatt skilda vagar. Han var min absolut basta van, livskamrat och allt sadant men samtidigt kande jag att vid mina da ringa 30ar, rackte inte det. Hade jag varit 50ar hade det varit en helt annan historia men inte nar man ar sa ung och inte ens har barn tillsammans. Jag kande ocksa att vara livsmal pa nagot besynnerligt satt inte stamnde langre och jag ville pa det stora hela fa ut mer av livet i form av allt men framforallt, lycka, passion, karlek och sma avantyr.

    DVäljer du att bryta och redan har gjort allt du kan för att rädda relationen, ska det vara for att DU valjer att sta fast vid dina kanslor och vagar folja ditt hjarta nar du kanner att saker och ting inte ar helt ratt. Att vaga bryta i den alderna ar bland det modigaste man kan gora som kvinna for annars ar det ju precis sa familjeliv och allt ska starta enligt de lojliga samhallsnormerna. Men det viktigaste ar att du nu satter standarden for din egen lycka. Hur vill du att ditt liv ska vara?

    Efter att jag vagade ga min egen vag och lita pa att jag inte var tillrackligt lycklig for att stanna - har sa haftiga saker hant mig. Och jag ar saker pa att det skulle ske aven for dig om det ar valet du valjer.

    Jag vet inte om du blivit klokare men nar man stanger en dorr oppnas alltid ett fonster. Och livet ar som en pase, man maste sjalv se till att fylla den med lycka.

    Lina och Hanna: Alltså nu är jag ingen terapeut här och när man har barn tillsammans är allt på en helt annan nivå då barnens främsta måste komma i första rummet. Jag skulle tänka såhär: Har du varit hjälten själv i ditt förhållande? har du gjort allt för att det ska bli bättre och har du analyserat dig själv vad DU kan göra för att bidra till att det ska fungera utan att spela martyr och svepa på dig offerkoftan?
    Därefter skulle jag resonera som så. Om du stannar, skulle du bli så olycklig då att du skulle bli en sämre mamma? Då ska du lämna honom och göra ditt nya liv så bra som möjigt, det går. Men om du bara är lite trött på honom men inte ör olycklig, då tycker jag du ska stanna och göra det bästa några år till, det kan ju vara så att ni hittar tillbaka till varandra!

    Nej jag tror inte vi gått skilda vägar då men det är omljligt att spekulera i för nu blev det så och jag avbröt våra IVF behandlingar för att jag inte längre ville att vi skulle får barn tillsammans.

    ReplyDelete
  13. Denna text gav mig hopp! Satt precis och tänkte på mina ex som alla har hittat sina kärlekar.. Känns tungt ibland. Även om jag vet att ingen av de var mr right egentligen.
    Ska dock flytta utomlands i ett halvår, åker på fredag. Känns bra att göra något som jag vill och får se det som positivt att jag är singel.
    Hoppas jag också får känna en liknande kärlek som du beskriver, tids nog.


    Tack för dina ord. Önskar dig all lycka!

    ReplyDelete
  14. Hej Stina,
    Jag vill också tacka så hemskt mycket för detta inlägget. Det ger hopp till en som tror att hon träffat the man of my life men att jag klanta bort det. Nej, det var nog inte rätt...det var det inte.
    Stor kram!

    ReplyDelete
  15. Hei Stina,
    ville bara säga att du inspirerat mej en hel del. Jag har i september lämnat ett förhållande som inte kändes bra. Jag kännde att det fanns nånting bättre för mej någonstans (känslan är svår att förklara) och därför är din blogg väldigt inspirerande för mej. Speciellt denna inlägg har gett mej känslan att jag gjort rätt. Och jag har redan märkt det i mitt eget liv. Största orsaken till att jag gjorde som jag gjort var att jag såg på olyckliga par som snäste till varandra och jag tänkte altid att "varför är dessa människor med varandra? Jag ville aldrig bli sådan och det känndes som att vi höll på att bli så. Det att du är med någon är ju först och främst ett val.
    I varje fall, tack för en fin blogg! Jag önskar dej all lycka i världen :)
    Kram
    Kira/Finland

    ReplyDelete